Uppsatskamp

Här hemma har det varit fullt med folk. Fotbollskväll. Valencia–Inter. Vilket storbråk i slutet!

Har haft två ganska sega dagar. Att skriva d-uppsats är inte alltid så enkelt. Det krävs en god portion disciplin och med fördel lite entusiasm. Tur att man inte skriver helt själv. Lunkan lär väl ha lite erfarenheter av detta.

Undrar förresten varför man sitter och läser Min kamp på tunnelbanan. Eller varför man läser den över huvud taget. Jag vill minnas att vår gamle religionslärare Mats Molund hade med den på någon lektion. Man var ganska fascinerad över att denna ökända bok plötsligt bara låg där framför en. Bara att läsa liksom. Och jag har ju faktiskt läst den. Eller delar av den i alla fall. På fortsättningskursen i idéhistoria läste vi den inför ett seminarium. Men, man slapp köpa själva boken, utan man fick köpa ett kopierat udrag. Hur skulle det egentligen kännas att ha den stående där hemma på bokhyllan? Vill för övrigt minnas att det för ett par år sedan var bråk om just denna bok här i Sverige. Fast det hade snarare att göra med upphovsrätten än det kontroversiella innehållet.

Emil: hur har det gått med idéhistorian förresten, och vad läser du nu? Du får väl ta hand om mina böcker ett tag till antar jag.

Tankeväckande artikel i The New York Times: Confessions of a Book Abuser

Imorrn sätter jag mig på tåget till Stockholm.