När man sitter och pluggar framför datorn kan man lät bli rastlös och börja surfa på de mest oväsentliga sätt. I dag lekte jag lite med Google bildsökning. I brist på fantasi sökte efter min gatuadress: Ystadsgatan. Fick fram en hel del bilder. Mest frappant var nog bilden ovan. Vad en ung och fager Lena Endre och en åldrig Erland Josephson har med Ystadsgatan att göra är för mig en stor gåta. Inte desto mindre är det en vacker bild. Troligtvis från någon sen Bergman-rulle (Emil?).

På bilden nedan ser ni däremot vårt hus. Lägg märke till den fängelseliknande entrén. Jag citerar Lunkan som, i sitt senaste inlägg, tackar "för edra trevliga bilder som illustrerat den gråa vardag som vi alla i någon mån lever och frodas i". Så pregnant uttryckt. Han måste ha syftat på mig i denna rätlinjiga betongkoloss.

Sök på era gatunamn vettja, nåt roligt kanske händer.