Fredag e.m. Har redan hunnit med ett par saker i dag. Morgonen började ganska illa. Låg och drog mig i sängen lite för länge och drömde sjuka drömmar (som man ju gör när man ligger å drar sig för länge). Jag drömde bl.a. att jag stod och duschade mitt på Kista tunnelbanestation, typ bredvid spärrvaktens lilla kub. När jag duschade min lekamen stod jag även och pratade med Magnus Almqvist och – tror jag – Lunkan. Skulle vilja ha förmågan att göra sådana där vidlyftiga freudianska tolkningar, så man kunde dra några slutsatser av sina mest bisarra drömmar. Hm, Duscha: är jag oren månntro. Behöver jag renas? En ganska simpel tolkning. Har dock lite dåligt samvete på något sätt att jag inte har träffat Magnus på typ en massa år.

Och sedan löprunde. Fast jag har ett predikament. När jag springer producerar min kropp så otroliga mängder saliv och snor. Har ni det problemet? Eller, är det överhuvudtaget ett problem?

Efter det gick jag och min uppsatskamrat Mikael (som ju Lunkan har träffat på Kvarnen) på ett trevligt fik i närheten. Klockan var strax efter två och vi beställde in lite öl. Sen kom ett massa unga morsor med barnvagnar dit å trängde sig och barnen förde oväsen å så. Får man störa sig på barn, tycka de är ganska jobbiga? På Emilias fik var det ju barnvagnsförbjudet. I dag önskade jag detsamma.

På förekommande anledning blir jag efter Emils inlägg tvungen att göra reklam för en mycket fin platta: The Stone Roses.

Anders: försvann du i Salem? Annars är jag mer än nöjd över ert bloggande. Kul!

Ett tips: Använd Firefox som webbläsare. Lägg in vår blogg som bokmärke i bokmärkesfältet och låt Firefox spara era inloggningsuppgifter. Då blir det tokenkelt att blogga.

Köpte för övrigt tolv Sofiero på Sys också. Ska bli full imorrn. Brukar skoja med Mikael (som kommer ifrån Helsingborg, där ju Sofiero också ligger) att vi uttalade Sofiero typ på Spanska när vi var unga. Typ Soffjéro. Minns att vissa trodde det verkligen var ett spanskt öl. Eller är det en smålustig, men osann, efterhandskonstruktion.

(På bilden ser ni mitt lilla rum. Martins kompisar kallar det skämtsamt för cellen)