Ett första riktmärke som kom till användning vid flytten till Södermannagatan var Axel Landquist park, den mellan min gata och Nytorgsgatan och flankerad av Åsögatan.
Dess rätta namn var till helt nyligen för mig okänt, men vilken park det var frågan om gick kom man ganska enkelt fram till när man språkade med folk. Nu vet jag inte riktigt om ordet passar i sammanhanget, men visst är parken famös, det vill säga känd av mindre trevliga anledningar. En knarkarpark helt enkelt, full med fyllon och mindre seriösa hundägare.
Och i kväll, en helt vanlig måndag, när jag efter livsmedelsinhandling spatserade förbi min park, satt det således ett gäng unga killar och drack starköl ur burk, 3-4 mindre trevliga hundar morrade ilsket och deras respektive husse sjunger sannolikt inte i kör.
Då mindes jag min tid i Skåne och tänkte följaktligen: härmed döper jag denna park till Lilla Malmö. På nåt sätt kändes den helt plötsligt mer inbjudande och, ja, hemtrevlig.
No comments:
Post a Comment